Blog Image

Oktoberrörelsens blogg - nytt.oktoberrorelsen.se

Länge leve den irländska frihetskampen!

Utrikes Posted on 2013-10-28 11:23:19

Ända
sedan 1536, när den brittiska kungen Henry VIII (1491-1547) bestämde sig
för att inlämma Irland i imperiet, har irländarna tagit upp vapen i
kampen mot de brittiska kolonisatörerna. Irländarna behandlas
hänsynslöst under brittiskt styre genom exempelvis att användas som
slavar i imperiet. Fram till 1655 räknar man att över 12 000 irländare
togs som slavar och skickades för att arbeta ihjäl sig i kolonierna.

Detta
födde en anda av anti-imperialistiskt motstånd som har hållt fram till
våra dagar. En oavbruten våg av revolutionära stridigheter för nationell
frigörelse har förts mot den brittiska kronan:

Desomondupproret 1569-1573 och 1579-1583
9-åriga kriget 1594-1603
Upproret 1641-1652
Slaget vid Aughrim 1691
Irländsk-jakobinska upproret (med franskt revolutionärt stöd) 1798-1801
Tullkriget 1831-1838
Uppror av ”De unga irländarna” 1848
Uppror av Irländska Republikanska Brödraskapet 1867
Påskupproret 1916
Irländska frihetskriget 1919-1921
Irländska inbördeskriget 1922-1923
Gränskampanjen 1956-1962
”The Troubles” 1969-1998
”The New Troubles” 2000-

Proggressiva
revolutionära ideal har varit ett kännetecken för den irländska
frihetskampen ända sedan revolutionsledaren Wolf Tones (1763-1798)
dagar. Då med en jakobinskt revolutionär prägel – och sedan James
Conolley (1868-1916) grundade Irish Republican Army (IRA) har det
funnits en klart revolutionärt socialistisk sådan. Under Irländska
frihetskriget 1919-1921 kämpade det irländska folket till sig 26 av 32
”countys” på Irland. 6 ”countys” är dock fortfarande under brittiskt
styre. Det är också på Nordirland som den fortsatta revolutionära kampen
är som hårdast. Trots upprepade försök från den brittiska regeringen
att få den nordirländska arbetarklassen att nöja sig med sin lott i
livet, exempelvis genom ”Good Friday-agreement” 1998, som
underpriviligerade och socialt utsatt strata i det brittiska imperiet så
fortgår kampen.

De väpnade socialitsikt färgade grupper som
fortsätter sin revolutionära kamp för nationell befrielse och irländsk
enhet är Real IRA (RIRA), Continuity IRA (CIRA) och Irish National
Liberation Army (INLA). Dessa grupper sägs tillsammans utgöras av
tusentalet frivilliga. Desto fler är aktiva i dessa organisationers
politiska grenar: 32 County Sovereignty Movement, Republican Sinn Fein
och Irish Republican Socialist Party (IRSP)

Vi som kämpar för ett
oberoende och socialistiskt Sverige har mycket att lära av våra
kamrater på Nordirland. Våra förutsättningar, vår historik och vårt
förhållande till imperialismen skiljer oss åt på många sätt – men en sak
förenar oss: tron på och kampen för en värld utan imperialistisk
aggression eller kapitalistisk utsugning.

Tiocfaidh ár lá*!
Länge leve den irländska frihetskampen!

För er som vill lära er mer om kampen på Nordirland kan kolla in den irländska solidaritetsrörelsen Irlandinformations hemsida: www.irlandinformation.se

* = Iriska. Fri övers.: ”Vår dag kommer komma!” (syftar på ett fritt, socialistiskt och enat Irland)



Frige Bo Xilai!

Utrikes Posted on 2013-09-23 10:12:42

Bo Xilai (1949-), en ledande
gestalt inom den ”nya vänstern” eller ”nymaoismen” i Kinas Kommunistiska
Parti (KKP), har blivit fälld för påstådd korruption och dömd till
livstids fängelse. Xilai satt i KKP:s politbyrå, ett av de högsta
styrande organen, och företrädde där en hård linje mot korruptionen i
KKP och statsapparaten och förde en ständig kamp mot Kinas
kapitalistiska vägval.

Rättegången mot Xilai kantades av
både rättsliga och mediala skandaler. En djup skiljelinje visade sig i
KKP mellan de som stödde Xilai och hans reformarbete och de som istället
stödde den skenande kapitalistiska utveckling Kina har haft sen
ordförande Mao Tse-Tungs frånfälle.

Oktoberrörelsen sänder
solidaritet till Bo Xilai och hoppas att det kinesiska proletariatets
och den nymaostiska rörelsens strid mot den kapitalistiska rovdriften
slutar i seger



Nordkorea – en imperialists värsta mardröm

Utrikes Posted on 2013-03-04 11:27:42

Nordkorea är ett mycket kontroversiellt ämne. Det bedrivs en mediehets av enorma proportioner främst från borgerlig dagspress och borgerliga nyhetsbyråer gentemot det “underliga” lilla landet i Asien. Hur Nordkorea ser ut inrikespolitiskt kan vi alla säkerligen ha olika uppfattningar om, troligtvis eftersom att inte jättemycket är känt om landet. Utrikespolitiskt, som anti-imperialister, måste man ändock se Nordkoreas förtjänster:

“Även om vi får se nya sanktioner så är det mycket begränsat hur effektiva de är. Man måste vara ganska kreativ för att komma på nya sanktioner mot Nordkorea, säger Ulv Hansen.” (SvD, 12/2-2013)

USA är alltså frustrerade på grund av två huvuddrag i Nordkoreas politiska generallinje, Kimilsungismen-Kimjongilismen:

1) Nordkorea har lagt fast Juche-linjen, dvs. de strävar efter totalt självförsörjande, trots att detta innebär ett oerhört umbäranden för dem och deras befolkning. Detta betyder att det inte riktigt går att göra sanktioner mot dem, speciellt inte heller då Kina, som är deras största handelspartner, har varit tydliga med att de kommer fortsätta handla med dem.

2) Nordkorea sätter Songun-linjen främst, viket betyder att de sätter försvaret mot USA:s invasionshorder främst. Då USA och Sydkorea har kärnvapen betyder detta att även Nordkorea måste ha kärnvapen. I förlängningen blir det omöjligt för USA att göra samma sak som de har gjort i Afghanistan, Irak, Libyen, Syrien och Mali – då de vet att om de anfaller Nordkorea så kommer de inte att backa en tum – och de skulle inte tveka att skjuta tillbaka…

Så. Det går inte att svälta ut dem. Och det går inte att invadera. En imperialists värsta mardröm. De bevarar därför sin nationella suveränitet – och vägrar bli en lydrepublik till USA-imperialismen som deras grannar i Syd har tvingats bli.

Länge leve den anti-imperialistiska frihetskampen!