Ända
sedan 1536, när den brittiska kungen Henry VIII (1491-1547) bestämde sig
för att inlämma Irland i imperiet, har irländarna tagit upp vapen i
kampen mot de brittiska kolonisatörerna. Irländarna behandlas
hänsynslöst under brittiskt styre genom exempelvis att användas som
slavar i imperiet. Fram till 1655 räknar man att över 12 000 irländare
togs som slavar och skickades för att arbeta ihjäl sig i kolonierna.

Detta
födde en anda av anti-imperialistiskt motstånd som har hållt fram till
våra dagar. En oavbruten våg av revolutionära stridigheter för nationell
frigörelse har förts mot den brittiska kronan:

Desomondupproret 1569-1573 och 1579-1583
9-åriga kriget 1594-1603
Upproret 1641-1652
Slaget vid Aughrim 1691
Irländsk-jakobinska upproret (med franskt revolutionärt stöd) 1798-1801
Tullkriget 1831-1838
Uppror av ”De unga irländarna” 1848
Uppror av Irländska Republikanska Brödraskapet 1867
Påskupproret 1916
Irländska frihetskriget 1919-1921
Irländska inbördeskriget 1922-1923
Gränskampanjen 1956-1962
”The Troubles” 1969-1998
”The New Troubles” 2000-

Proggressiva
revolutionära ideal har varit ett kännetecken för den irländska
frihetskampen ända sedan revolutionsledaren Wolf Tones (1763-1798)
dagar. Då med en jakobinskt revolutionär prägel – och sedan James
Conolley (1868-1916) grundade Irish Republican Army (IRA) har det
funnits en klart revolutionärt socialistisk sådan. Under Irländska
frihetskriget 1919-1921 kämpade det irländska folket till sig 26 av 32
”countys” på Irland. 6 ”countys” är dock fortfarande under brittiskt
styre. Det är också på Nordirland som den fortsatta revolutionära kampen
är som hårdast. Trots upprepade försök från den brittiska regeringen
att få den nordirländska arbetarklassen att nöja sig med sin lott i
livet, exempelvis genom ”Good Friday-agreement” 1998, som
underpriviligerade och socialt utsatt strata i det brittiska imperiet så
fortgår kampen.

De väpnade socialitsikt färgade grupper som
fortsätter sin revolutionära kamp för nationell befrielse och irländsk
enhet är Real IRA (RIRA), Continuity IRA (CIRA) och Irish National
Liberation Army (INLA). Dessa grupper sägs tillsammans utgöras av
tusentalet frivilliga. Desto fler är aktiva i dessa organisationers
politiska grenar: 32 County Sovereignty Movement, Republican Sinn Fein
och Irish Republican Socialist Party (IRSP)

Vi som kämpar för ett
oberoende och socialistiskt Sverige har mycket att lära av våra
kamrater på Nordirland. Våra förutsättningar, vår historik och vårt
förhållande till imperialismen skiljer oss åt på många sätt – men en sak
förenar oss: tron på och kampen för en värld utan imperialistisk
aggression eller kapitalistisk utsugning.

Tiocfaidh ár lá*!
Länge leve den irländska frihetskampen!

För er som vill lära er mer om kampen på Nordirland kan kolla in den irländska solidaritetsrörelsen Irlandinformations hemsida: www.irlandinformation.se

* = Iriska. Fri övers.: ”Vår dag kommer komma!” (syftar på ett fritt, socialistiskt och enat Irland)